NCC har tecknat entreprenadavtal med Svenska kraftnät för Horred–Breared i Västra Götaland. Projektet visar varför ledningsgata, grundläggning och genomförandeplanering blir avgörande när ny elinfrastruktur ska byggas samtidigt som äldre anläggningar avvecklas.
NCC ska bygga omkring sju mil nya 400 kV-luftledningar mellan stationerna Breared i Halmstads kommun och Horred i Marks kommun. Den nya ledningen ska placeras i samma ledningsgata som den befintliga, som också ska monteras ned inom projektet. Entreprenadavtalet är det första inom Affärspaket Västra Götaland och arbetena går nu in i full produktionsfas.
Projektet inleddes redan under 2025 med planering, projektering och förberedande arbeten. Vissa tidskritiska insatser genomfördes under våren 2026. Enligt NCC är färdigställande planerat till första halvåret 2029.
En befintlig ledningsgata minskar inte projekteringsbehovet
Att återanvända en ledningsgata kan begränsa behovet av nya markanspråk, men innebär inte att förutsättningarna är enkla. Den nya anläggningen ska anpassas till terräng, geoteknik, åtkomlighet och de säkerhets- och driftförutsättningar som gäller för en högspänningsledning. Samtidigt måste rivning av den gamla ledningen samordnas med byggandet av den nya.
För de bärande delarna handlar det bland annat om stolpar, stag, fundament och anslutande komponenter. Varje stolpplats behöver bedömas utifrån laster, markförhållanden och hur krafter förs ned i undergrunden. Skillnader i jordlager, bergnivåer, grundvatten och lutningar kan påverka både grundläggningsmetod och produktionsordning. Sådana frågor kan inte avgöras enbart utifrån den befintliga ledningens läge.
Även byggbarheten får stor betydelse. Transporter, tillfälliga arbetsvägar, etableringsytor och lyft måste fungera längs en lång och varierad sträcka. I områden med begränsad åtkomst kan valet mellan olika arbetsmetoder påverka både kostnad, markpåverkan och tidplan. Det behöver också finnas en tydlig plan för hur entreprenaden bedrivs nära befintlig infrastruktur och hur arbeten kan genomföras utan att säkerheten eller elförsörjningen äventyras.
Samordning blir en teknisk huvudfråga
Projektets omfattning gör gränssnitten särskilt viktiga. Projektering, markåtkomst, geotekniska undersökningar, materialleveranser, montage och demontering behöver hållas ihop över hela sträckan. Ett fel i en tidig förutsättning kan få följder för flera efterföljande aktiviteter, exempelvis om en fundamenttyp inte fungerar med lokala markförhållanden eller om åtkomsten till en stolpplats förändras.
NCC uppger att projektet genomförs i strategisk partnering med Svenska kraftnät. En sådan samarbetsform kan skapa bättre förutsättningar för gemensam planering och kunskapsöverföring, men den ersätter inte behovet av tydliga tekniska krav, beslutspunkter och kontroll av ändrade förutsättningar. I ett långsträckt infrastrukturprojekt behöver även dokumentation och uppföljning fungera konsekvent från första undersökning till slutlig kontroll.
Vår bedömning i projekteringen
Vi på Lincona bedömer att den viktigaste lärdomen är att en befintlig korridor ska ses som en projekteringsförutsättning – inte som en färdig lösning. Återanvändningen kan ge stora fördelar, men varje ny stolpplats och varje arbetsmoment behöver verifieras mot aktuell geoteknik, laster, åtkomst och genomförandeordning.
Det behöver också utredas hur projekteringen ska hantera variationer längs sträckan. En standardiserad konstruktionsprincip kan vara effektiv, men får inte leda till att lokala avvikelser förbises. Där markförhållanden, terräng eller arbetsmiljö skiljer sig kan andra grundläggnings- eller montageförutsättningar behöva analyseras.
För beställare och entreprenörer blir därför kontrollplanen central. Den bör tydligt visa vilka uppgifter som är fastställda, vilka som bygger på antaganden och vad som ska kontrolleras innan produktion. På så sätt kan tekniska risker fångas tidigt, samtidigt som kostnad, tidplan och framtida drift vägs in redan i projekteringen.
Relaterat: Läs mer om projektering av bärande konstruktioner.
Källa
Google News – material och byggteknik i Västsverige