Passagen av Yxhugget i Västlänken har genomförts med förstärkning i två steg och ett omfattande kontrollprogram. Mätningarna har följt berg, stödkonstruktioner, mark och närliggande byggnader före, under och efter tunnelarbetena.
Passagen av Yxhugget under Kungsgatan har varit en av de tekniskt mest krävande delarna av Västlänkens spårtunnel. Här går tunneln genom en jordfylld svacka med låg bergtäckning, samtidigt som arbetena sker nära Götatunneln, markytan och befintliga byggnader.
För att hantera förutsättningarna förstärktes berget i två steg. Lösningen kombinerade rörspiling med elva tvärgående stålbågar som gjutits in i betong. Parallellt byggdes ett monitoreringsprogram upp för att följa hur bergmassan och omgivningen reagerade när tunneln sprängdes ut.
Flera mätprinciper ger olika delar av samma bild
Utgångspunkten är att en berguttagning förändrar belastningen i bergmassan. Det kan ge upphov till rörelser i berget, belastning på stödkonstruktioner och i vissa fall sättningar i mark eller byggnader. Därför har övervakningen inte begränsats till en enda typ av mätning.
Extensometrar har installerats i borrhål i bergväggarna på båda sidor av tunneln. De används för att lokalisera var rörelser uppstår, mäta deformationernas storlek och följa om rörelserna förändras när tunneln byggs ut.
Stålbågarna har försetts med lastceller, trådtöjningsgivare och konvergensmätare. Lastcellerna följer belastningen från den ovanliggande bergmassan. Trådtöjningsgivarna visar hur stålet reagerar när lasten förändras, medan konvergensmätarna registrerar om tunnelväggar eller stödkonstruktioner rör sig inåt mot tunnelrummet.
I rörspilingen finns inklinometrar som registrerar förändringar i lutning. På så sätt går det att upptäcka rörelser uppåt, nedåt eller i sidled i bergmassan eller konstruktionen.
Kontroll även ovan mark
Övervakningen har också omfattat markytan och byggnader i närområdet. Markspikar, ofta utförda som fasta järndubbar, har fungerat som mätpunkter i gator och andra markytor. De kan användas för att följa förändringar i markens läge under sprängningsarbetena.
På närliggande fasader har mätprismor placerats ut. Invändiga mätdubbar har kompletterat mätningarna i byggnaderna. Tillsammans gör metoderna det möjligt att följa förändringar i byggnadernas position och upptäcka tecken på sättningar eller lutning.
En viktig del i upplägget är att mätningarna samlas i en gemensam monitoreringsdatabas. Även manuella mätningar förs in i samma system. Resultaten kontrolleras löpande och stäms av med specialister och oberoende granskare.
Mätningarna visar fungerande valvverkan
Hittills har mätningarna inte visat några större förändringar. Trafikverket beskriver resultaten som ett tecken på att berget har behållit en fungerande valvverkan trots jordfickan i området.
Valvverkan innebär i detta sammanhang att bergmassan kan omfördela belastningar och bära en betydande del av lasten genom bergets egen samverkan. När bergmassan tar upp en större del av belastningen minskar trycket på de installerade stödkonstruktionerna.
Observationen illustrerar samtidigt varför monitorering behöver omfatta både deformationer och krafter. En rörelse i berget, en ökad last i en stålbåge och en eventuell förskjutning vid markytan beskriver olika delar av samma konstruktionsförlopp. Först när resultaten sätts samman går det att bedöma hur förstärkningen och bergmassan samverkar under uttagningen.
Vid passager med låg bergtäckning och jordfyllda svackor blir det därför centralt att koppla mätdata till arbetsförloppet. Före, under och efter sprängning kan samma kontrollprogram visa om rörelserna är tillfälliga, om de förändras över tid och om påverkan når konstruktioner eller fastigheter ovan mark.